tankeplatsen.blogg.se

Kommer på mig själv med att sitta och stirra...tomglo. Jag har liksom inte landat riktigt än  i att jag har lediga dagar. Undra när den känslan infinner sig ? Tror fortfarande när jag vaknar innan den väckarklocka som jag inte ställt , att jag försovit mig. Det här med ledighet kan vara stressande kluvet. För många inte alls bara härligt semesterledigt.

Semester är den tid på året då allt härligt ska hända, alla oskrivna förväntningar ska införlivas och alla dagarna ska bli så ledighetssköna  Helst ska det vara befriat från alla måsten och kravlöshet ska rama in soldagarna.Barnen ska vara glada, nöjda och få fräknar på näsan. Ledigheten ska dessutom gå i resornas tecken, ja jäklar vad en del ska resa runt. Varenda vecka är planerad i rutter för den utspridda släkten från norr till söder. Sedan ska man umgås med alla som man träffat lite på sistonde, det ska grillas med grannar, fikas med alla hembakta bullarna och stranddagarna ska vara ända in till kvällen.Vi ska hålla sams med alla i familjen och bara det är en stor prövning, så här ofta ses man aldrig annars när vardagen rullar runt arbetsveckorna.Det här med frukost,lunch,middag och alla fikabullarna kan vara stressande när fantasin börjar tryta och makaronerna blivit för många. Vissa dagar ska det skjutsas och sovas över så till slut vet man inte vems ungar man har i huset, överlyckligt lediga barn som sedan smågrinar av övertrötthet dagen efter. Skiner inte solen på två veckor börjar tålamodet att gå ut över husfriden, särskilt när badhuset, Technichus och alla roliga saker som barnen ville göra börjar bli uttjatade. Då måste man göra något annat roligt. Ja det måste man..och det kanske är just det man inte ska. Man måste ingenting.

 

Det är en hel del "måsteblibra" som hänger över vår ledighet.Många gillar just att ha det så men för många av oss finns en längtan som är starkare än allt detta...Att bara få vara, Så är det för mig. Kanske är vi fler.

Nu har jag i och för sig turen att ha ett ställe som passar sig just för omåsten och här är tillgången begränsad i mycket förutom naturen. Här har jag tränat mycket på att göra ingenting.

 

Idag hämtade jag hem min Ella från flyget. Hon var fortfarande "konsertkär" efter gårdagskvällens One Direction på Ullevi, nästan raglade av trötthet efter alla intryck från storstaden och spänningen från sitt livs äventyr. Bäddade ner henne i rummet och drog ner rullgardinerna fast klockan var förmiddag, total tystnad och efter en timmas delningar på instagram och konsertsidor somnade hon med mobilen på bröstkorgen. Innan hon somnade frågade hon mig

- Mamma , vad ska vi göra idag ? 

- Ingenting, vi ska inte ingenstans och göra ingenting. 

-Bra ,svarade hon, jag tycker om ingenting idag och några dagar till.

 

Tittar en stund till ut i intet och tänker att den här dagen blev det verkligen ingenting. Ändå har jag inte landat i ledigheten. Kanske imorgon ?