tankeplatsen.blogg.se - I den varmaste juli ...

25 Juli 2015

Allmänt

I den varmaste juli ...

Slutet av juli.Rättare sagt den 25e dagen av sommarens värmemånad är det idag Nästan svårt att begripa hur snabbt dagarna passerar oss. Smygandes blandas alla datum ihop och summeringen för många kantas nog av en aning besvikelse över den förlorade värmen. Hur vi än längtade och hur många dagar vi än såg framför oss med solglittrande stranddagar, så blev den här månaden inte då vi levde så. De får vänta, även om jag innerst inne är en smula tacksam över att hon kom över juli.med vinst.En varmare månad har jag aldrig upplevt om jag tänker efter. Jag har älskat henne som mest. Den här juli år 2015 kom hon åter till oss. Som en gåva från beskyddarna har hon fått ett innerligare leende. Vi ser de gråblå ögonen plira till allt oftare,med ny vakenhet. Hela hon fyller rummet med sin enkelhet, med sin närvaro.Hon väljer inte att försvinna, Hon vill ta sin plats igen, den har varit så liten, så länge, Hon vill ha den tillbaka nu. Hon vill synas igen. Hon skrattar just till och jag känner att hon var med på skämtet som någon sa på tv-reklamen, det var evigheter sedan jag kände att hon kommenterade av eget intresse. Hon är med i soffan och hon deltar bortanför den matta blicken som hon lämnat för några kilon sedan. Ja, jag säger kilo nu...gram har blivit tusentals sedan junis början och sommaren blir hennes segerdans om hon tar den i mål. Jag vet att varje dag kan ge dubbelkliv tillbaka men juli gav henne ett stort försprång. Jag ser på henne i smyg, jag vet att hon känner mig. Jag ser de svarta ögonfransarna fladdra. Hon har fått tillbaka sina ansiktsdrag som är så mycket hon. den markerade hakan och de höga kindbenen är inte längre fårade av undernäring. Nu gör de henne rättvisa i hennes skönhet. Jag vet att hon ser mig, när hon släpper ut tofsen på huvudet och låter håret falla fritt. Det behöver toppas, allt tör lite näring har satt alla spår. men ikväll är hon min tavla.

Jag tänker att juli får passera med regnrusk och augusti likaså, om det är vad naturen vill. Jag känner att livet vill leva med henne. Hon är starkare än på ett år, jag ser det. Jag tänker inte ta ut vinsten i förskott, men jag smakar på sötman av hennes framsteg och tar blicken ifrån hennes vackerhet. Jag känner känslan som jag längtat efter i så många tårar, tacksamhet. Den är här. Just nu är vi här.De gråblå vakna ler och hon pillrar bort en ögonfrans från det högra. Tar gummisnodden från handleden och snurrar upp håret. Hon lånar ett par vantar för att slippa frysa när hon ska köra hem till stan på moppen. Min Alwa I slutet av juli Den varmaste på många år